Anti-valentines day
Imorgon firar vi ju valentines day, eller alla hjärtans dag. De som har en pojkvän eller flickvän spenderar en dag full med romatik, ljus, middag, gaa,gaa,gaa...eller det är tanken från början åtminstone. Jag gillar inte romantik. kanske ibland, men isf. i små mängder. Jag gillar inte rosor, dikter, sånger, poesi eller andra opersonliga "jag bevisar min kärlek för dig" tecken som ser bra ut i film, men blir alldeles för fjoskigt IR. Jag föredrar cactusté, en omfamning samt några betydelsefulla ord.
I varje fall, kommer jag inte att delta imorgon i något som har med romantik o göra, ifall ingen skulle komma och överraska mig med kärleksbekännelser men då listan på personer som kunde göra det står på noll löper jag ingen risk. Men då började jag leka med tanken över att det faktiskt inte finns en dag för ensamstående individer. det finns inget som heter inga hjärtans dag eller ingen kärlek för mig dag. Och då menar jag inte att målet med firandet är att hela världen skall veta att vi är singlar. Och inte att vi skall ordna knullkalas, utan att fira med sina närmaste singelvänninnor och njuta av sällskapet som de viktigaste personerna i ens liv kan erbjuda.
Så imorgon kommer jag att fira med någon underbar kompis (som inte är upptagen av en middag med rosor bjuden av sin älskare) en innerligen trevlig alla hjärtans utan kärlek dag.
